Sebastian Knutsson, en av grundarna till spelbolaget King, redovisade 224 miljoner kronor i taxerad arbetsinkomst under 2024. Det är nästan fyra gånger mer än vad Ericssons koncernchef Börje Ekholm tog hem samma period. Och det säger mer om var pengarna faktiskt skapas i svensk tech än vad någon officiell lönelista gör vid första anblicken.
Det mest slående i den senaste sammanställningen av techbranschens topplöner är inte de enskilda siffrorna. Det är mönstret bakom dem: entreprenörer med aktiebaserad kompensation dominerar toppen, bonusar utgör en större del av ersättningen än fast lön för traditionella storbolagschefer, och gapet ner till en genomsnittlig svensk vd är så stort att det knappt beskrivs med samma måttenhet.
Entreprenörerna som lämnar storbolags-vd:arna bakom sig
Knutssons 224 miljoner kronor i taxerad arbetsinkomst placerar honom i en kategori som knappt överlappar med vad som brukar kallas höga chefslöner. Tvåan på listan, Jan Carlsson, landade på 195 miljoner kronor. Gemensamt för de allra högsta placeringarna är att de sällan handlar om traditionell lön i bemärkelsen fast månadslön plus bonus, utan om inlösta optioner, aktietilldelningar och utfallande incitamentsprogram kopplade till företag personen i fråga varit med och byggt.
Jämför det med Martin Lundstedt, koncernchef för Volvokoncernen, som under 2023 hade en total ersättning på 62 miljoner kronor. Eller Börje Ekholm på Ericsson med 51,2 miljoner. Båda hör till Sveriges absolut bäst betalda anställda chefer, men skillnaden mot entreprenörstoppen är en faktor tre till fyra. Lundstedts årsersättning motsvarade ungefär vad Knutsson tjänade på tre och en halv månad.
Mönstret är inte unikt för Sverige. I USA har samma dynamik funnits i årtionden, med techgrundare som Zuckerberg och Bezos i en helt annan sfär än anställda koncernchefer. Men i det svenska sammanhanget, där lönespridningen historiskt varit lägre, blir kontrasten skarpare. Den som letar efter techbranschens bäst betalda chefer hittar inte dem på lönespecen. De hittar dem i aktieregistret.
Bonusen som väger tyngre än grundlönen
För anställda toppledare i storbolag ser kompensationspaketen annorlunda ut, men följer ett eget mönster som förtjänar granskning. Fast lön utgör regelmässigt den mindre delen av den totala ersättningen.
Ekholms bonus var dubbelt så stor som fast lön
Börje Ekholms ersättningspaket under 2023 bestod av en fast lön på 19,5 miljoner kronor och en rörlig del på 31,7 miljoner. Bonusen utgjorde alltså 62 procent av totalen. Det innebär att styrelsens beslut om rörliga mål i praktiken avgör mer än hälften av vad koncernchefen tar hem.
Martin Lundstedt hade en ännu mer bonustung profil. Av hans 62 miljoner kom uppskattningsvis 71 procent från rörliga delar. Varje månad motsvarade det 5,2 miljoner kronor i snitt, men fördelningen över året var ojämn, drivet av när olika incitamentsprogram föll ut.
Från ett ägar- och styrelseperspektiv är logiken enkel: hög rörlig andel binder chefens intresse till aktieägarnas. Från ett arbetsmarknadsperspektiv ställer det en annan fråga. När mer än hälften av ersättningen styrs av kortsiktiga mål finns ett inbyggt incitament att optimera för de kvartal som mäts, inte nödvändigtvis för de år som kommer efter att chefen lämnat. Flera corporate governance-experter har lyft att andelen rörlig ersättning bland svenska storbolagschefer rört sig uppåt under det senaste decenniet, från runt 40 procent till intervallet 55–61 procent som nu är vanligt.
Gapet mot en genomsnittlig chef är svårt att överdriva
Lönestatistik från SCB visar att en verkställande direktör i Sverige har en genomsnittlig månadslön på 87 300 kronor. Det är en bra lön. Det motsvarar drygt en miljon kronor om året, före skatt. Knutssons 224 miljoner är alltså ungefär 215 gånger den genomsnittliga vd-lönen. Det blir inte mer intuitivt för att man upprepar siffran.
De allra bäst betalda chefsrollerna utanför techtoppen hittar man inom bank, finans och försäkring, där SCB:s senaste data anger en genomsnittlig månadslön på 144 900 kronor för de högsta chefspositionerna. Det är nästan dubbelt så mycket som en snitt-vd, men fortfarande en summa som Ericssons koncernchef tjänar ihop på ungefär fyra dagar.
Könsfördelningen i lönestatistiken
Ett mönster som blir tydligare ju högre upp i löneskikten man tittar är den ökande manliga dominansen. På den breda arbetsmarknaden visar SCB:s siffror en medellön på 39 000 kronor för män och 35 100 kronor för kvinnor. Skillnaden på bred nivå är alltså ungefär 11 procent.
Bland techbranschens allra högst betalda chefer blir könsfördelningen ännu skevare, inte primärt på grund av olika löner för samma roll, utan för att kvinnor i lägre utsträckning innehar de positioner, grundarroller och aktieinnehav som genererar de extrema ersättningsnivåerna. Det handlar mindre om kronor per timme och mer om vem som sitter i vilken stol.
Vad siffrorna berättar om svensk tech som ekosystem
Sammanställningar av topplöner tenderar att reduceras till rubrikvänliga siffror och rankinglistor. Men den underliggande informationen har ett analytiskt värde som ofta förbises. Att techentreprenörer dominerar de absolut högsta inkomstnivåerna medan anställda storbolagschefer dominerar skiktet strax under säger något om hur den svenska techsektorn är strukturerad. Värdeskapandet sker i hög grad i bolag som grundats under de senaste 15–20 åren, ofta av personer som fortfarande har kvar ett betydande ägande.
Det skiljer sig från en marknad som Tysklands, där traditionella industribolag fortfarande genererar de högsta chefsersättningarna. I Sverige har spelbolag, fintechbolag och plattformsbolag tagit över den positionen. Kings framgång med Candy Crush genererade mer personlig inkomst åt en av grundarna under ett enskilt år än vad Volvokoncernens vd tjänade under samma period, trots att Volvo omsätter mångdubbelt mer.
Den som läser lönelistan som en tävling missar poängen. Frågan är inte vem som tjänar mest, utan varför ersättningsstrukturen ser ut som den gör och vad den belönar. Just nu belönar den grundarskap och aktieägande mer än operativt ledarskap, och bonusmodeller mer än fast lön. Det kan vara rimligt. Men det är värt att förstå innan man drar slutsatser om vad techbranschens kompensationskultur faktiskt premierar.