En ideell förening är en sammanslutning där medlemmarna är huvudmän, inte ägare, och där ett eventuellt överskott inte får delas ut till någon enskild utan ska tillbaka in i ändamålet. Det betyder inte att föreningen kan strunta i ekonomin. Den måste budgetera, bokföra och i många fall lämna årsredovisning. Skillnaden ligger i vart pengarna får ta vägen.
Grundkrav för en ideell förening
En ideell förening behöver stadgar, ett tydligt ändamål och i praktiken minst tre medlemmar, men kan starta utan att anmälas någonstans. Den blir juridisk person den dag medlemmarna antar stadgar och väljer styrelse.
Här är det många som tänker fel. Många tror att föreningen måste registreras hos Bolagsverket för att existera. Så är det inte. Ett aktiebolag blir till genom registrering; en ideell förening blir till genom beslut av sina egna medlemmar. Registrering hos Bolagsverket krävs först när föreningen driver näringsverksamhet, och registrering hos Skatteverket behövs när föreningen ska ha organisationsnummer, betala ut lön, hantera moms eller ta emot bidrag. Organisationsnummer är i praktiken nödvändigt för att öppna bankkonto, så de flesta föreningar registrerar sig ändå, men av praktiska, inte juridiska, skäl.
Att föreningen är juridisk person betyder att den kan äga tillgångar, skriva avtal, anställa och bli stämd i eget namn. Medlemmarna svarar inte personligen för föreningens skulder. Styrelsen kan däremot bli personligt ansvarig för skatter och avgifter om den handlar vårdslöst eller fortsätter dra på skulder i ett läge där föreningen uppenbart inte kan betala, vilket är ett av flera skäl att inte betrakta styrelseuppdraget som en formalitet. De juridiska frågorna en verksamhet behöver ha ordning på från start ser till stora delar likadana ut oavsett om det är en förening eller ett bolag. Medlemskapet i sig kostar medlemmen ingenting utöver avgiften, ingen insats, ingen andel, inget värde att sälja vidare.
Lämnar du föreningen tar du inte med dig någon del av kapitalet.
Stadgar och ändamål
Stadgarna är föreningens regelverk och ska innehålla namn, ändamål, regler för medlemskap och uteslutning, avgift, verksamhetsår, stämmoregler, styrelsens sammansättning, revision och vad som händer med tillgångarna om föreningen upplöses.
Bolagsverket har en genomgång av vad stadgarna normalt bör innehålla punkt för punkt, bland annat kallelsetid till stämma, rösträtt, antal styrelseledamöter och mandattid, antal revisorer samt hur stadgarna får ändras. Listan är skriven för näringsdrivande föreningar men fungerar som mall även för föreningar som inte driver verksamhet i den meningen.
Två punkter avgör mer än de andra.
Den ena är ändamålsformuleringen. Den styr vad pengarna får användas till, den styr om Skatteverket kan bedöma föreningen som allmännyttig, och den styr vad en missnöjd medlem kan angripa på stämman. Skriv den brett nog att verksamheten ryms om fem år, snävt nog att den faktiskt betyder något. ”främja ungdomsidrott inom fotboll i Sundbyberg” bär, ”verka för det goda samhället” bär inte.
Den andra är upplösningsparagrafen. Eftersom överskottet aldrig får delas ut till medlemmar måste stadgarna peka ut var tillgångarna hamnar om föreningen läggs ner: en annan förening med liknande ändamål, ett förbund, en fond. Saknas den skrivningen kan det bli en jobbig tvist när föreningen väl ska läggas ner.
Ideell förening mot ekonomisk förening mot aktiebolag
De tre formerna skiljer sig i vem som är huvudman, vad som får göras med överskottet och vilka redovisningsregler som följer med. En ekonomisk förening driver näringsverksamhet för medlemmarnas ekonomiska nytta och får dela ut vinst, ett aktiebolag ägs av aktieägare och delar ut efter aktieinnehav, en ideell förening styrs av medlemmarna och delar inte ut alls.
| Ideell förening | Ekonomisk förening | Aktiebolag | |
|---|---|---|---|
| Huvudman/ägare | Medlemmar, en röst var, ingen andel | Medlemmar med insats, normalt en röst var | Aktieägare, röst efter aktieinnehav |
| Vinst | Får uppstå men inte delas ut till medlemmar | Får delas ut, ofta som återbäring eller utdelning på insats | Delas ut till aktieägare enligt bolagsstämmans beslut |
| Kapitalkrav vid start | Inget | Insats som stadgarna bestämmer | Aktiekapital enligt aktiebolagslagen |
| Registrering | Frivillig, krävs vid näringsverksamhet | Obligatorisk hos Bolagsverket | Obligatorisk hos Bolagsverket |
| Årsredovisning | Vid näringsverksamhet eller större storlek | Alltid | Alltid |
| Personligt ansvar för skulder | Nej för medlemmar; styrelsen kan bli ansvarig vid försummelse | Nej, insatsen är gränsen | Nej, aktiekapitalet är gränsen |
| Skatt | Kan bli skattebefriad som allmännyttig | Beskattas som näringsverksamhet | Bolagsskatt på vinsten |
Valet mellan ideell och ekonomisk förening avgörs av vem verksamheten ska gynna. Ska medlemmarna få ekonomisk nytta av själva verksamheten, lägre priser, återbäring, ersättning för levererade varor. Är formen ekonomisk förening oavsett hur idealistiskt syftet känns. En inköpsförening är ekonomisk även om alla i den älskar ekologiska grönsaker. Ska verksamheten gynna ett ändamål, och medlemmarnas behållning är själva verksamheten och inte pengar, är den ideell.
Aktiebolaget är rätt form när någon ska ta ekonomisk risk mot möjlig avkastning. Där finns hela maskineriet med utdelningsutrymme enligt 3:12-reglerna, lågbeskattad utdelning och kapital som kan säljas vidare. Ingen av de mekanismerna finns i en ideell förening. Det är också poängen med den: kapitalet är inlåst i ändamålet.
Vinsthantering i ideella föreningar
En ideell förening får gå med överskott, och gör det ofta, men överskottet får inte delas ut till medlemmar eller styrelseledamöter. Det ska användas i verksamheten eller sparas för kommande ändamål.
Överskott och sparande
Att gå med överskott är helt normalt för en förening. En förening som går nollresultat varje år har ingen buffert när kommunen skjuter upp bidraget ett kvartal.
Det avgörande är inte om det blir pengar över, utan vad föreningen gör med dem.
För en förening som vill behålla skattebefrielsen finns dock ett tak för hur länge pengarna får ligga stilla. Bedömningen bygger på att minst 75–80 procent av inkomsterna används för de allmännyttiga ändamålen, mätt över flera år. Det innebär att en förening kan spara ihop till en hall eller en buss, men inte lägga på hög utan syfte.
Ett räkneexempel med egna antaganden: en förening får in 400 000 kronor per år i avgifter, bidrag och caféintäkter. Över fem år är det 2 miljoner. Med 80 procent som riktmärke ska cirka 1,6 miljoner ha gått till verksamheten under perioden, vilket ger utrymme att lägga undan runt 400 000 till en planerad investering. Vill föreningen spara mer än så bör beslutet dokumenteras i stämmoprotokoll med tydligt ändamål. Det är den dokumentationen som Skatteverket vill se om frågan kommer upp.
Lön, förmåner och kostnadsersättning
Föreningen får betala lön, också till styrelseledamöter, och det är inte utdelning så länge ersättningen är marknadsmässig för utfört arbete. En anställd kanslist, en arvoderad ordförande eller en tränare på timme är fullt förenligt med ideell form.
Det som inte går är ersättning som i praktiken är vinstdelning: arvode som växer med årets överskott, förmåner utan motprestation, eller en ordförande som får uppskattningsvis 200 000 kronor för ett uppdrag som rimligen tar tio timmar i månaden. Då räknas det som utdelning av vinst, oavsett vad posten kallas i bokföringen.
Två skattelättnader är värda att känna till. Idrottsföreningar kan betala ut ersättning till idrottsutövare under ett halvt prisbasbelopp per år utan att betala arbetsgivaravgifter, och skattefri kostnadsersättning för resor följer samma schabloner som i näringslivet. Exakta beloppsgränser ändras, så hämta dem hos Skatteverket för aktuellt år i stället för att räkna på fjolårets siffra. Samma gränsdragning mellan hobby och verksamhet dyker upp för enskilda, där 50 000-kronorsgränsen avgör när en hobby blir något annat.
Årsredovisning och bokslut
Alla ideella föreningar är bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet, har tillgångar över 1,5 miljoner kronor eller är moderföretag i en koncern, och skyldigheten att gå hela vägen till årsredovisning beror på storlek och verksamhetstyp, inte på vad medlemmarna tycker är lagom.
Vem måste göra årsredovisning
En bokföringsskyldig förening ska alltid avsluta räkenskapsåret. Den lilla föreningen med omsättning under 3 miljoner kronor får nöja sig med ett förenklat årsbokslut. Större föreningar ska upprätta årsredovisning enligt årsredovisningslagen, och samma sak gäller föreningar som räknas som större enligt gränsvärdena för antal anställda, balansomslutning och omsättning.
En förening utan näringsverksamhet och med små tillgångar är alltså inte bokföringsskyldig enligt lag. Den ska ändå redovisa för sina medlemmar, stadgarna kräver normalt en resultat- och balansräkning till stämman, och en revisor som ska granska något behöver något att granska. Skillnaden är att kraven kommer från stadgarna i stället för från bokföringslagen.
Vad ska redovisningen innehålla
En årsredovisning består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Förvaltningsberättelsen är den del som skiljer föreningsredovisningen från bolagets: den ska beskriva hur verksamheten uppfyllt ändamålet, inte bara hur det gick ekonomiskt. Är föreningen registrerad som allmännyttig är just den beskrivningen underlaget för att skattebefrielsen fortfarande gäller.
Öronmärkta medel är den post som oftast blir fel. Bidrag med villkor, insamlade medel för ett bestämt syfte och fonderade gåvor ska redovisas så att det framgår att de inte är fritt eget kapital. Ett exempel: en förening som visar cirka 800 000 kronor i eget kapital, varav 600 000 är bundna till ett projekt, har i praktiken ungefär 200 000 kronor att röra sig med. Den uppdelningen hör hemma i noterna.
Skattestatus och allmännyttiga föreningar
En ideell förening är inte automatiskt skattebefriad. Skattefriheten förutsätter att föreningen uppfyller fyra krav som Skatteverket prövar tillsammans: ändamålskravet, verksamhetskravet, fullföljdskravet och öppenhetskravet.
Ändamålskravet innebär att syftet ska vara allmännyttigt, idrott, kultur, religion, utbildning, social hjälpverksamhet och liknande, och att ändamålet inte får vara begränsat till en viss familj eller en sluten krets. Verksamhetskravet innebär att i princip hela den faktiska verksamheten, 90–95 procent, ska bedrivas för det ändamålet. Fullföljdskravet är den ekonomiska sidan: 75–80 procent av inkomsterna ska användas för ändamålen, bedömt över flera år så att ett enskilt sparår inte fäller föreningen. Öppenhetskravet innebär att föreningen inte får neka någon medlemskap utan saklig grund kopplad till ändamålet.
Skattebefrielsen är inte total även när alla krav är uppfyllda. Den omfattar medlemsavgifter, bidrag, gåvor, kapitalinkomster och sådan näringsverksamhet som har naturlig anknytning till ändamålet eller är hävdvunnen finansiering. Kiosk på matcherna, loppis, bingo. Driver samma förening en verksamhet som konkurrerar på öppen marknad, exempelvis uthyrning av lokaler till utomstående året runt, beskattas den delen som näringsverksamhet.
Det praktiska är att kraven mäts löpande, inte en gång. En förening som byggt upp betydande kapital och samtidigt minskat sin verksamhet kan förlora statusen utan att någon fattat ett beslut om det.
Så avgör du om ideell form passar
En ideell förening är rätt form när medlemmarna ska vara huvudmän och överskottet ska stanna i ändamålet. Den kräver stadgar, bokföring och ordning på skattekraven, men inget startkapital. Ska verksamheten ge medlemmarna pengar tillbaka, i någon form, väljer du ekonomisk förening eller aktiebolag i stället; är du osäker kan det hjälpa att fundera på var pengarna ska ta vägen om verksamheten går riktigt bra.