Statistiken visar att den genomsnittliga egenföretagaren i Sverige faktiskt tjänar mindre än den genomsnittliga anställda. Särskilt tydligt blir detta när man tittar på kvinnliga egenföretagare som i snitt endast tar hem cirka 10 000 kr i månaden, medan manliga egenföretagare ligger runt 25 000 kr. Detta kan jämföras med den genomsnittliga månadslönen för anställda som enligt Statistiska Centralbyrån uppgick till 34 800 kr under 2024.
Inkomstmönstren skiljer sig också markant åt. Medan anställda kan räkna med en stabil månatlig lön, har egenföretagare ofta betydligt mer oregelbundna inkomster som kan variera kraftigt från månad till månad. På spartipset.se kan du läsa mer om lönerna i Sverige och hur de skiljer sig mellan olika yrkesgrupper och anställningsformer.
En annan faktor som komplicerar jämförelsen är att uppskattningsvis 30 procent av den totala inkomsten från egenföretagande kan vara underrapporterad av skatteskäl. Detta gör det svårt att få en helt korrekt bild av de faktiska inkomstskillnaderna mellan grupperna.
Skattemässiga överväganden
Till skillnad från anställda måste egenföretagare (enskilda näringsidkare) själva hantera och betala bolagsskatt, moms på 25 procent samt sociala avgifter på 28,97 procent. Detta skapar en helt annan ekonomisk verklighet för egenföretagare jämfört med anställda där arbetsgivaren tar hand om en stor del av dessa kostnader.
Egenföretagare har dock större möjligheter att minska sin beskattningsbara inkomst, både genom lagliga och ibland olagliga metoder. Sveriges höga inkomstskatter kan därför skapa incitament för vissa att välja egenföretagande framför anställning, just för att kunna utnyttja olika avdragsmöjligheter.
För aktiebolagsägare rekommenderas en minsta personlig årslön på 457 200 kr plus 5 procent av företagets totala kontantlöner för 2024 för att maximera utdelningsmöjligheterna. Detta är en viktig strategi för många småföretagare som vill optimera sin totala ersättning.
Pensionsskillnader att ta hänsyn till
Egenföretagare riskerar att få upp till 25 procent lägre pension jämfört med anställda som omfattas av kollektivavtal. Detta är en betydande skillnad som många inte räknar med när de jämför inkomsterna mellan anställning och egenföretagande.
För att få samma pension som en anställd behöver egenföretagare spara minst 4,5-6 procent av sin inkomst för att kompensera för den tjänstepension som de flesta anställda får. För inkomster över 50 375 kr per månad (2025) blir skillnaden ännu större – då behöver egenföretagare spara hela 30-31,5 procent av överskjutande belopp för att matcha anställdas pensionsförmåner.
En fördel för egenföretagare är dock att de kan göra avdrag för privat pensionssparande med upp till 35 procent av näringsverksamhetens inkomst, med ett maximalt avdrag på 588 000 kr (2025). Detta är en möjlighet som vanliga anställda inte har.
Bransch- och regionala faktorer
Egenföretagande och inkomstnivåer varierar kraftigt mellan olika branscher. Högst genomsnittlig månadslön finns inom verkställande och lagstiftande administration med 44 800 kr, medan socialt arbete har några av de lägsta genomsnittliga månadslönerna på omkring 30 700-32 300 kr.
Stockholm erbjuder den högsta genomsnittliga månadslönen på cirka 38 000 kr, vilket påverkar inkomstpotentialen för både anställda och egenföretagare. Regionala skillnader spelar alltså en betydande roll när man överväger om egenföretagande eller anställning är mest ekonomiskt fördelaktigt.
Enligt Världsbankens data från 2023 representerade egenföretagare 10,65 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. Detta visar att trots utmaningarna väljer fortfarande en betydande del av arbetskraften att driva eget.
Risk & reward då?
Egenföretagare bär större ekonomiska risker, inklusive ansvar för driftskostnader, fasta utgifter och affärsinvesteringar. Denna ökade risk kompenseras inte alltid av högre inkomster, vilket kan göra egenföretagande till ett ekonomiskt tveksamt val för många.
Det svenska skattesystemet och anställningsskyddslagstiftningen kan minska incitamenten för egenföretagande eftersom de minskar ersättningen för den personliga risk som är förknippad med att vara egenföretagare. Trygghetssystemen är i många fall också sämre utformade för egenföretagare.
Erfarenhet från egenföretagande kan värderas olika på den svenska arbetsmarknaden när man återgår till betald anställning, vilket potentiellt påverkar den långsiktiga inkomstpotentialen. Sveriges generösa arbetslöshetsförsäkringsförmåner gör dessutom egenföretagande till ett mindre attraktivt alternativ jämfört med tryggheten i traditionell anställning.