Ett bolag med koppling till Spotify-grundaren Daniel Ek har tagit en ägarpost i Float, ett Stockholmsbaserat kreditbolag som lånat ut över en miljard kronor till europeiska mjukvarubolag. Investeringen förtjänar uppmärksamhet inte för beloppet i sig, utan för mönstret den bekräftar i Eks kapitalallokering efter att han lämnade den operativa ledningen av Spotify.
Kreditluckan som europeiska mjukvarubolag tampas med
Europeiska SaaS-bolag i tillväxtfas har ett välkänt finansieringsproblem. Traditionella banker värderar tillgångar de kan ta pant i: fastigheter, maskiner, lager. Ett mjukvarubolag med återkommande intäkter men få fysiska tillgångar faller utanför bankernas riskmallar. Resultatet blir att bolag med stabil, förutsägbar intäktsström ändå tvingas ge bort ägarandelar genom riskkapitalrundor för att finansiera tillväxt.
Det är i den luckan kreditbolag som Float verkar. Genom att låna ut mot framtida abonnemangsintäkter erbjuder de kapital utan utspädning av ägandet. Modellen kallas ofta revenue-based financing och har vuxit snabbt i Nordamerika under de senaste åren. I Europa har utbudet varit tunnare. Att Float redan passerat en miljard kronor i utlåning tyder på att efterfrågan finns, men marknaden är fortfarande ung.
Grundaren Cedric Notz, vars bakgrund inkluderar OS-deltagande i skidåkning, driver verksamheten från Stockholm med vad som beskrivs som en försiktig tillväxtstrategi. I en marknad där fintech-bolag historiskt jagat volym på bekostnad av kreditkvalitet är det en distinktion värd att notera.
Mönstret i Eks kapitalallokering blir tydligare
Daniel Ek lämnade VD-posten på Spotify i september förra året men sitter kvar som styrelseordförande. Redan dessförinnan hade hans investeringsaktivitet utanför Spotify accelererat. I slutet av 2024 sålde han Spotify-aktier för 1,2 miljarder kronor, vilket frigjorde kapital för andra satsningar.
Den mest uppmärksammade placeringen har varit i Helsing, ett tyskt försvarstech-bolag där Eks investeringsbolag Prima Materia deltog i en finansieringsrunda på 600 miljoner euro. Helsing värderades efter rundan till 12 miljarder euro. Ek investerade i Helsing redan 2021, före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket tyder på en geopolitisk tes som föregick den bredare marknaden.
Float representerar en helt annan sektor men delar ett strategiskt drag med Helsing: båda adresserar infrastrukturluckor i det europeiska ekosystemet. Helsing bygger försvarsteknisk kapacitet som Europa tidigare outsourcat till amerikanska leverantörer. Float erbjuder en finansieringsform som europeiska mjukvarubolag tidigare behövt söka i USA. Portföljlogiken pekar mot europeisk autonomi som investeringstes snarare än enskilda branscher som förenande faktor.
Vad investeringen säger om SaaS-kreditmarknaden
Att kapital från Eks sfär rör sig mot SaaS-utlåning är en signal som den europeiska marknaden bör läsa noggrant. Revenue-based financing har länge varit populärt bland grundare som vill undvika utspädning, men kreditgivarna i segmentet har ofta varit mindre aktörer utan djupa kassor. En investering kopplad till ett substansvärde på runt 69 miljarder kronor förändrar förutsättningarna. Float får inte bara kapital utan trovärdighet, och trovärdighet i kreditmarknaden är den enskilt viktigaste valutan.
Det finns dock frågetecken. SaaS-bolag med stabil nettointäktsretention, alltså bolag som behåller och expanderar sina befintliga kunder, är förhållandevis säkra låntagare. SaaS-bolag med hög churn och kort kundhistorik är det inte. Konsten ligger i att särskilja de två, och den konsten blir svårare ju snabbare man växer utlåningsvolymen. Att Float väljer att växa försiktigt snarare än att jaga volym kan vara rätt strategi i ett tidigt marknadsskede. Den verkliga testen kommer när portföljen åldras och konjunkturen vänder.
Konkurrensen i segmentet ökar. Aktörer som Capchase och Pipe har etablerat sig i revenue-based financing internationellt, men den europeiska marknaden har färre mogna aktörer. Det skapar möjligheter för Float att bygga en stark position innan fönstret stängs. Frågan är om bolagets försiktiga tillväxttempo ger tillräckligt med marknadsandel innan större spelare med mer kapital väljer att satsa på samma nisch.
För europeiska mjukvarubolag som söker tillväxtkapital utan att ge upp ägarandelar är fler kreditgivare i marknaden positivt. Men Eks aktieförsäljningar i Spotify har pågått parallellt med investeringarna, och hans track record som kapitalförvaltare utanför musikstreaming är fortfarande kort. Helsing-satsningen ser lovande ut i ljuset av det geopolitiska klimatet, men vinst har ännu inte realiserats. Float-investeringen följer samma logik: rätt tes, rätt timing, men resultatet avgörs av exekvering de kommande åren snarare än av grundarens namn på ägarlistan.