Bidrag för småföretag och fler än 25 andra finansieringsmöjligheter listas i en översikt från Shopify. Listan sträcker sig från statliga bidrag och lån till riskkapital och crowdfunding. Det som saknas är oftast en plan för vilken väg som passar just det egna bolaget.
Huvudsakliga vägar till kapital
De flesta småföretag väljer mellan tre grundtyper: statliga bidrag som inte behöver återbetalas, banklån som kräver säkerhet, och privat eller institutionellt kapital som ger inflytande. En fjärde grupp, alternativ finansiering, ligger mellan de andra och lånar drag från dem alla.
Shopifys lista är skriven för en internationell läsare. En svensk företagare måste därför översätta varje post till vad som faktiskt finns här, vilket i praktiken betyder statliga aktörer som Almi och Tillväxtverket, affärsbankerna, privata investerare och plattformar för gräsrotsfinansiering. Använd den som sorteringshjälp, inte som ansökningsguide.
| Typ | Exempel | Passar bäst när | Vad den kostar |
|---|---|---|---|
| Bidrag utan återbetalning | Statliga och regionala stöd, EU-medel, stiftelser | Projektet har ett tydligt samhällsändamål, till exempel innovation, export eller landsbygd | Ingen ränta, men ansökan och återrapportering tar tid, och oftast krävs egen medfinansiering |
| Lån med säkerhet | Banklån, statliga lån via Almi, leasing | Kassaflödet är förutsägbart och det finns tillgångar eller borgen att ställa | Ränta och avgifter, samt personlig risk om du går i borgen |
| Eget kapital | Affärsänglar, riskkapital, nyemission till bekanta | Bolaget kan växa snabbt men har ännu inget kassaflöde som bär ett lån | En andel av bolaget och av framtida vinst, plus inflytande i styrelsen |
| Alternativ finansiering | Crowdfunding, fakturaköp, företagskort, leverantörskredit | Behovet är kortsiktigt eller kopplat till en enskild order eller produkt | Plattformsavgifter eller avgift på fakturan, ofta högre effektiv kostnad än ett banklån |
Den största missuppfattningen gäller eget kapital, som många uppfattar som gratis eftersom det saknar ränta. Det är oftast den dyraste vägen om bolaget lyckas. Ett räkneexempel med påhittade siffror: säljer du 20 procent för 1 miljon kronor och bolaget senare är värt 20 miljoner har kapitalet kostat dig 4 miljoner. Den som vill förstå vad ägarnas pengar förväntas ge tillbaka kan räkna på avkastning på eget kapital som mått på verklig lönsamhet.
Bidrag är billigast men smalast. De styrs av politiska mål och inte av din affärsidé, så ett vanligt konsultbolag eller en e-handel utan innovationsinslag faller ofta utanför.
Tabellen hjälper dig att stryka det som inte går. För de flesta etablerade småföretag med intäkter blir det då lån, och för tidiga tillväxtbolag eget kapital.
Varför säkerhetskrav och jämförbarhet stoppar många
Tre hinder går igen: banken vill ha säkerhet som företagaren sällan har, villkoren är svåra att jämföra mellan kreditgivare, och långivaren förstår inte alltid affärsmodellen. Säkerhetskravet slår hårdast mot tjänsteföretag. En konsult eller en byrå äger sällan maskiner eller fastigheter, och banken landar då i personlig borgen. Bolagsformen skyddar dig då inte längre, och ett aktiebolag med borgen ger i praktiken samma risk som en enskild firma.
Det andra problemet är kostnaden, som är svår att få grepp om. Ränta, uppläggningsavgift, aviavgifter och krav på kontoengagemang redovisas olika hos olika kreditgivare. Toborrow pekar i en genomgång hos DI Digital på att transparens och standardiserade lånevillkor avgör om småföretag alls kan jämföra erbjudanden. Toborrow är själva en kreditförmedlare, så slutsatsen gynnar deras affär. Den stämmer ändå.
Be alltid om den effektiva årskostnaden i kronor, inte bara om räntesatsen.
Det tredje hindret är förståelse. En bankkontorist bedömer en abonnemangsmodell, en säsongsberoende e-handel eller ett bolag med långa projektcykler med samma mall som en frisörsalong. Avslaget säger då mer om bankens mall än om bolaget. Lösningen är att välja kreditgivare efter bransch, eller att lägga tid på att förklara kassaflödet i siffror i stället för i visioner. Att gå runt till fem storbanker med samma underlag är ett av de vanliga misstagen nya entreprenörer gör, och det kostar månader.
- Affärsplan med siffror. Den ska innehålla en resultatbudget, en likviditetsbudget månad för månad och en tydlig redovisning av vad pengarna ska köpa. Långivaren läser likviditetsbudgeten först, eftersom det är den som visar om lånet kan betalas tillbaka. Hur du skapar en hållbar affärsplan finns det mer att läsa om här på sajten.
- Egen insats. Både banker och bidragsgivare vill se att du själv har satsat pengar. Räkna med att behöva bidra med en del av totalen. Andelen varierar mellan aktörerna, så fråga varje finansiär vad som gäller.
- Säkerhet eller medsökande. Tänk igenom i förväg vad du kan ställa: inventarier, kundfordringar, en företagsinteckning eller en borgensman. Bestäm också var din gräns för personlig borgen går innan banken frågar.
- Historik. Har du siffror från tidigare år, ta med dem. Har du inte det, ta med signerade avtal, avsiktsförklaringar eller förbokningar som visar att det finns efterfrågan.
- En plan för flera källor. Kombinationer är vanliga, till exempel ett bidrag som täcker en del av projektet medan ett lån tar resten. Ange tydligt hur källorna hänger ihop, så att ingen finansiär behöver gissa.
Vad en finansiering kräver av dig innan du söker
Oavsett om det gäller bidrag, lån eller investerare måste du ha en affärsplan med intäkter, kostnader och en plan för hur pengarna ska användas. Ofta behöver du också ha en del eget kapital eller säkerhet. Ett avslag beror sällan på att pengarna är slut.
Oftare saknar ansökan underlag för att bedöma risken.
Har bolaget redan ett stabilt kassaflöde börjar du hos långivarna. Har det tillväxt men inget kassaflöde är eget kapital eller ett riktat bidrag den realistiska vägen.